Världens bästa Winnerbäck

Innan jag träffade min man tyckte jag inte Winnerbäck var så spektakulär. Jag hade inte gett honom en chans, utan lagt honom i samma kategori som övriga sångare utan röst men med djupa texter som Jocke Berg och Håkan Hellström (Ja, jag vet, Jocke och Håkan förmedlar en känsla, det är djupet i deras texter som gör dem bra och bla bla, men de låter som gaffel på tavla. Sorry. Hade de varit enbart låtskrivare hade de varit fantastiska). Men sen började verkligen lyssna på Winnerbäck och följde med maken på en konsert på Annexet i Stockholm och blev såld. Det var fyra år sedan och sedan dess har jag varit på 6 Winnerbäck-konserter och igår kväll skulle bli den sjunde. Han var redan husgud innan jag flyttade in, jag kanoniserade hans verk efter första konserten och våra vänner och familj bekräftade vår religion genom att sjunga hans sånger på vårt bröllop.

Konserten marknadsfördes som en mindre och mer intim konsert. Mer naket och direkt. Precis så blev det också. Kvällen var kort sagt magisk! Inte bara för att han drog av flera av mina personliga favoriter som Faller, Söndermarken och en av världens vackraste låtar Elegi, utan också för att den avskalade intimiteten, nakenheten gav en enorm effekt som jag inte hade väntat mig. Hade trott att en konsert då man sitter ner skulle bli stelare och kanske lite tråkigare. Men ack så fel jag hade. Winnerbäck har aldrig gjort mig besviken på en konsert, men på de stora konserterna finns det ofta andra saker som stör (människor pratar, man står kanske lite obekvämt och trångt, ljus och ljud utifrån påverkar din upplevelse, det börjar regna med mera), men här fanns det inget annat än musiken, Winnerbäck och vi. Man var liksom fånge i Winnerbäcks värld. Närheten till musiken och texterna slog mig helt oväntat i ansiktet utan att jag riktigt hann värja mig. Under konserten tror jag att jag upplevde alla känslolägen – glädje, sorg, saknad, längtan.

Men framför allt hann många tankar gå genom mitt huvud när han spelade Om du lämnade mig nu. I vanliga fall sjunger han den tillsammans med Miss Li. Jag har alltid tyckt att texten varit helt fantastisk, men att den saknade något. Igår förstod jag vad det var. När två sjunger växelvis känns det som att låten handlar om två människor som oroar sig för vad som händer om ett förhållande tar slut. När Winnerbäck ensam sjöng alla verser i en långsammare version kändes sången som den handlade om en persons ångest och smärta över att bli lämnad ensam kvar. Texten blev plötsligt djupare och mer intensiv. Som min man uttryckte det: Det är först när man står vid avgrunden och tittar ner över kanten som man inser vad man har och hur det skulle kännas man blev av med det. Den vackraste strofen i sången är ”Jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnade mig nu.” Just den strofen har jag ibland tänkt på och funderat över. Den är så enkel och samtidigt så träffade. Igår tänkte jag extra mycket på Anna Liv och alla andra som förlorat sin andra hälft. De andas just nu i det tomrum som blev över. Vill aldrig, aldrig hamna där. Aldrig.

Som ni ser lämnar Winnerbäck mig ofta med många tankar. Dova eller lyckliga, beroende på sinnesstämning och låtval. Men aldrig lämnar han mig oberörd. Winnerbäck, du gör poesi av mina tankar. Tack för det!

Det här inlägget postades i Film, böcker & musik, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Världens bästa Winnerbäck

  1. EE skriver:

    Vilken fin och målande beskrivning. Håller med till 100procent!

Vad tycker du om inlägget? Kommentera:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s